Fotomagasin: När jag jobbar inte som en bröllopsfotograf

Det som har hållit mitt intresse vid liv är att cirkusen rymmer en värld som skiljer sig från de flesta andra liv. Det är ett liv i ständig rörelse, på vägarna, i husvagnar, mellan föreställningar, uppbyggnad och nästa plats. Även när familjen kommer hem finns rytmen från turnélivet kvar. För mig blev det här inte bara en serie bilder från en ovanlig miljö, utan ett långsiktigt dokumentärt arbete om vardag, arbete, familjeband, barnens uppväxt och allt det som händer både framför och bakom ridån.

I projektet har jag fotograferat repetitionerna, föreställningarna, barnen, relationerna inom familjen och de små ögonblicken mellan de större händelserna. Just där finns ofta det mest intressanta. Inte i det spektakulära i sig, utan i övergångarna mellan arbete och vila, mellan scen och vardag, mellan det tillfälliga och det som ändå upprepas år efter år.

Nyligen uppmärksammades bilder från projektet i B&W Magazine inom ramen för deras återkommande urval Portfolio Spotlight, där tidskriften varje år väljer ut starka portföljer för publicering. I det här fallet publicerades en serie enskilda bilder från arbetet med Cirkus Bambino, tillsammans med en text som byggde vidare på min egen berättelse om projektet och en intervju med mig.

Det betyder mycket för mig att just detta arbete har fått uppmärksamhet. Dokumentära projekt av det här slaget växer långsamt. De bygger inte på en snabb idé eller en enskild fotografering, utan på återkommande möten, förtroende och tid. Det är först efter många besök som man börjar se nyanserna, relationerna och det som annars lätt förblir osynligt.

Om du vill läsa och se hela berättelsen finns den på min redaktionella sida: historien om Cirkus Bambino. Nedan finns en kort video med publiceringen i tidskriften.

Även om det här är ett helt annat sammanhang än ett bröllop, är arbetssättet i grunden detsamma. Jag försöker vara nära, uppmärksam och låta verkliga ögonblick bära berättelsen.